Syftet med denna uppsats är att, genom en hermeneutisk och komparativ närläsning av Marianne Fredrikssons roman Enligt Maria Magdalena och Lukasevangeliet, undersöka hur Fredriksson transformerat Jesu liv och gärning från den bibliska berättelsen till romanen, samt vad som händer med historien när en kvinna får återberätta den. Materialet analyseras med hjälp av Gerard Genettes narratologiska begreppsapparat och utifrån ett intersektionellt perspektiv. Resultatet tolkas sedan genuskritiskt utifrån Yvonne Hirdmans teori om det ahistoriska genuskontraktet. Slutligen diskuteras studiens relevans för och i den svenska skolan.Studien visar att Fredriksson aldrig ämnat skriva en roman om Jesu liv och gärning, utan snarare om Marias liv och Jesu gärning. Marias version av ?allt det stora som hände? präglas av ett intersektionellt förhållningssätt, både när det kommer till hennes egna och Jesus värderingar, som sträcker sig långt utöver normen för den aktuella tiden.

Denna studie handlar om vårdnadshavares engagemang i sina barns skolgång utifrån ett lärarperspektiv. Om lärare ska kunna lyckas i sin lärarroll krävs det ett bra föräldrasamarbete (Andersson, 2004; Flising, Fredriksson & Lund, 1996; Ivarson - Jansson, 2001). Läraren är den som har skyldighet att ha kontakt med vårdnadshavare. De är även de som har störst möjlighet att kunna påverka relationen till både barnet och vårdnadshavare (Flising, Fredriksson & Lund, 1996; Ivarson - Jansson 2001). Syftet med studien är att undersöka om lärare i dagsläget uppfattar några hinder för att engagera vårdnadshavare i barnens skolgång samt tydliggöra vad lärare vill att vårdnadshavare ska ha engagemang i gällande sina barns skolgång. Undersökningen genomfördes genom en litteraturstudie samt en enkätundersökning.

Rapporten är ett kandidatarbete som utfördes under våren 2013 vid Institutionen för Data- och Informationsteknik, Chalmers Tekniska Högskola. I rapporten beskrivs utvecklingen av en applikation för att fotografera kvitton och med hjälp av optisk teckenigenkänning lagra informationen från dem på en smart mobiltelefon.Projektgruppen önskar tacka Sven-Arne Andreasson för den tid han lagt på att handleda projektet. Projektgruppen önskar även tacka Magnus Gustafsson och Anna-Lena Fredriksson på Avdelningen för Fackspråk och Kommunikation på Chalmers för den vägledning de gett under arbetet med rapporten..

Syftet med den här uppsatsen är att ge en bild av hur religion med avseende på socialisation, moral och riter i en ömsesidig påverkan, speglar och inverkar på konstruktionen av genus i Marianne Fredrikssons bok, Anna, Hanna och Johanna. Utifrån romanen analyseras hur romangestalterna förhåller sig i sina tankar och sitt praktiska liv till religiositet. Studien begränsas till socialiseringens inverkan, förhållandet till riter och romangestalternas etiska resonemang..

This report describes the procedure in which we accomplished our task, which was to implement a present algorithm. This was made using C++. The algorithm is developed by Sasan Gooran, who is our examiner in this project. The algorithm uses an iterative method to produce the halftoned images. The reason for this project is to speed up the existing program which is made in Matlab.

Background: The valuation of Biotechnology companies is difficult in many ways. Patent and human capital are hard to value and also there is a great uncertainty about the success of the compaines research programs. Are traditional valuation models really useful when it comes to research companies or do they result in false values of the companies? Purpose: To study what values different valuation models gives biotechnology companies and how they correspond to the market value. Method:We have studied financial litterature och found the most common used models today.

I föreliggande uppsats har jag gjort en undersökning av det laestadianska sångsättet i Nordnorge. Uppsatsen kan ses som en fortsättning av min C-uppsats som gällde i stort sett samma undersökning fast i Norra Sverige (Fredriksson 1998). I denna uppsats har jag använt det norska ordet pressesang beträffande röstfonationen i den laestadianska psalmsången, jojken och folktonen. I undersökningen har jag dels velat få reda på kopplingen mellan laestadiansk sång och jojk och dels hur barn och ungdomar i laestadianska familjer sjunger. För att kunna få svar på dessa frågor har jag använt mig av historisk och religionshistorisk litteratur.

Syftet med arbetet var att få inblick i hur pedagoger i förskolan diskuterar med varandra i ämnet barn och sexualitet. Ambitionen var att få veta vad pedagoger tänker om barns sexualitet och vilken syn de har på förskolans ansvar och delaktighet kring barns könsrollsskapande. För att besvara mina frågeställningar användes fokusgrupper och enkäter som undersökningsmetoder. Mitt resultat visar att det finns ett behov och en viss vilja att prata kring ämnet men att det inte direkt görs i nuläget. Det ansågs även viktigt att föra en dialog med föräldrar i frågor som rör kön, könsroller och barns sexualitet. Detta stämmer även väl in med riktlinjer från Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) om att samarbeta med hemmet för barnets bästa. I frågan om ifall det finns några direkta direktiv om barn och sexualitet i något styrdokument, drogs slutsatsen att det kan tolkas in under ord som respekt och privatliv.

Thavenius (2009:23-122) and Dahl (1999:49-82) explains that literary education in school has gone from, in the 1800s, barely existed on receiving the fairly central location it has today. Fredriksson (2010:2-3) points out that there are several threats to the ancient writers and writings in danger of being forgotten. The purpose with this essay was to examine how to work with literary history in school, and whether and how to work with regional literature history. To fulfill the purpose of this paper three high school teacher in Swedish were interviewed.The survey shows that respondents working in various ways with the history of literature, either in the eras, themes or projects. The perception of what literature and the authors to be affected varies between respondents, particularly the perception of the work about authors from Värmland.

Thavenius (2009:23-122) and Dahl (1999:49-82) explains that literary education in school has gone from, in the 1800s, barely existed on receiving the fairly central location it has today. Fredriksson (2010:2-3) points out that there are several threats to the ancient writers and writings in danger of being forgotten. The purpose with this essay was to examine how to work with literary history in school, and whether and how to work with regional literature history. To fulfill the purpose of this paper three high school teacher in Swedish were interviewed.The survey shows that respondents working in various ways with the history of literature, either in the eras, themes or projects. The perception of what literature and the authors to be affected varies between respondents, particularly the perception of the work about authors from Värmland.

Thavenius (2009:23-122) and Dahl (1999:49-82) explains that literary education in school has gone from, in the 1800s, barely existed on receiving the fairly central location it has today. Fredriksson (2010:2-3) points out that there are several threats to the ancient writers and writings in danger of being forgotten. The purpose with this essay was to examine how to work with literary history in school, and whether and how to work with regional literature history. To fulfill the purpose of this paper three high school teacher in Swedish were interviewed.The survey shows that respondents working in various ways with the history of literature, either in the eras, themes or projects. The perception of what literature and the authors to be affected varies between respondents, particularly the perception of the work about authors from Värmland.

Titel: Arbetsgivarvarumärke - en kvantitativ undersökning av sambandet mellan ett arbetsgivarvarumärke och motivationKurs: Pedagogik med inriktning mot vuxna och arbetsliv CFörfattare: Kristoffer Fredriksson och Emilie RunnegårdHandledare: Gunilla RoosNyckelord: Arbetsgivarvarumärke, employer branding, employer brand, motivation, motivationsfaktorer, motivationsområden, lön, feedback, arbetsuppgifter, utveckling och omgivning.Syfte: Vårt syfte är att undersöka om arbetsgivarvarumärket kan utgöra en motivationsfaktor samt om det finns andra motivationsområden som de anställda på ett företag anser är viktiga för att de skall motiveras.Metod: Uppsatsen baserar sig på en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning på ett företag.Slutsats/resultat: De viktigaste motivationsområdena för våra respondenter var: Arbetsuppgifter, relationen till chef och kollegor samt feedback och utvecklingsmöjligheter.Lön, fysisk arbetsmiljö och arbetsgivarvarumärket har mindre inflytande på deras motivation. .

Abstract Etel Fredriksson och Elin Friman (2010) De första mötena på dagen, en studie om möten mellan pedagoger och barn i förskolans hall. Undersökningens syfte är att genom ett genusperspektiv synliggöra pedagogernas bemötande gentemot barnen, samt deras tankar om detta. Frågeställningarna är, hur bemöter pedagogerna barnen vid ankomst till förskolan? Samt, hur tänker pedagoger kring bemötandet av barn vid ankomst till förskolan? Studien bygger på material från intervjuer med tre pedagoger samt observationer av 12 barn mellan cirka ett och fyra år på en förskola i södra Sverige. I texten används material från fem observationstillfällen och från tre intervjuer som är genomförda på förskolan. Centrala slutsatser är att pedagogerna lägger stor vikt vid barnens personligheter och att pedagogerna tycker det är viktigt att de har ett positivt beteende i mötet med barnen. Några nyckelord är bemötande, genus, individuallitet och interaktion..

Arbetets art: Examensarbete i lärarutbildningen, avancerad nivå, 15hp. Högskolan Skövde. Titel: Kamratkultur i förskolan. En studie om förskollärares förhållningssätt och arbetssätt. Sidantal: 32 Författare: Ida Christesen, Helen Fredriksson och Malin Hamberg Handledare: Mirella Forsberg Ahlcrona Datum: 7 januari 2013 Nyckelord: Förskola, kamratkultur, gemenskap, samhörighet, uteslutning och etik Denna studie belyser kamratkulturer i förskolan mot bakgrund av förskollärares förhållningssätt och arbetssätt. Med kamratkultur, menar vi gemenskap, samhörighet och uteslutning. Studiens teoretiska perspektiv tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet.

Thavenius (2009:23-122) and Dahl (1999:49-82) explains that literary education in school has gone from, in the 1800s, barely existed on receiving the fairly central location it has today. Fredriksson (2010:2-3) points out that there are several threats to the ancient writers and writings in danger of being forgotten. The purpose with this essay was to examine how to work with literary history in school, and whether and how to work with regional literature history. To fulfill the purpose of this paper three high school teacher in Swedish were interviewed.The survey shows that respondents working in various ways with the history of literature, either in the eras, themes or projects. The perception of what literature and the authors to be affected varies between respondents, particularly the perception of the work about authors from Värmland.